Hur hanterar man som klubb det faktum att fysisk utveckling kan variera rejält mellan fotbollsspelare i samma ålder? En som vet, och som talade på ämnet i Svensk Elitfotbolls senaste fortbildning för akademitränare, är Tommy Lundberg, docent i fysiologi vid Karolinska Institutet.
– Jag tror att klubbarna kan ha stor nytta av den här kunskapen i sina verksamheter, säger han till Unicoach.se.

Under året kommer åtta digitala fortbildningar att genomföras för ledare inom akademierna, och samtliga är kopplade till den nya certifiering som tas i bruk inom svensk fotboll under 2022. I den första fortbildningen avhandlades temat biologisk mognad.

Medverkande SEF-klubbar fick ta del av föredrag från Tomas Turesson, projektledare för Svenska Fotbollförbundets Future Team-satsning, och Gustav Larsson, fystränare i Djurgården. Deltog gjorde även Tommy Lundberg, som forskar inom träningsfysiologi vid Karolinska Institutet.

Lundberg har själv en gedigen fotbollsbakgrund, bland annat som spelare i IFK Mariehamn, och har på senare tid bedrivit en pilotstudie i Göteborg som handlat om att dela upp spelare efter kronologisk ålder under en turneringshelg, för att under nästkommande vecka istället fördela lagen utifrån biologisk mognad.
– I pubertetsåren, framförallt mellan 12 och 15 år, kan variationen i biologisk mognad vara väldigt utslagsgivande. Från andra länder kan vi se att det finns en kraftig “bias” mot tidigt mogna spelare till att bli uttagna i landslag och akademier, men i Sverige har vi hittills inte samlat in någon data på området, säger Tommy Lundberg.

Enligt honom är det relativt enkelt för klubbar att ta hänsyn till de individuella skillnaderna i fysisk utveckling. Som utgångspunkt räcker det att ta reda på längd och vikt för den aktuella spelaren, tillsammans med föräldrarnas längd, för att fastställa var personen ligger på sin tillväxtkurva.
– Sedan kan man använda den informationen på en rad olika sätt, till exempel som Djurgården som har biobandsträning en gång i veckan. Mätningen blir också ett verktyg när man skapar individuella planer eftersom spelare i olika faser av tillväxtspurten svarar olika på träning. De kan i perioder uppleva att de är motorisk sämre, och vi vet också att skaderisken skiljer sig väldigt mycket.

Tommy Lundberg fortsätter:
– Det är inte alls krångligt som klubb att komma igång med det här, men det gäller att man fattar grejen och förstår varför det kan vara ett bra komplement. Det är inte så att vi förespråkar att man ska ersätta traditionella åldersfördelningar i lag, utan det handlar om att stimulera de som är tidigt eller sent mogna på ett nytt sätt, för att på så sätt skapa en bättre utvecklingsmiljö.

Inom ramarna för fortbildningen har deltagarna även fått genomföra arbetsuppgifter kopplade till sina egna klubbar. De som är intresserade av att börja arbeta mer aktivt med biologisk mognad har därtill chansen att få hjälp av Tommy Lundberg och Svensk Elitfotboll i ett inledande skede. 

Thomas Hasselgren, akademiutvecklare på just SEF, konstaterar att området kan visa sig vara betydelsefullt för svensk fotbolls slagkraftighet i framtiden.
– Jag tror att det är viktigt att vi både i en uttagningsprocess och i samband med träningar och matcher inte glömmer bort vare sig de som är väldigt tidigt eller sent utvecklade. Vi har inte råd att gå miste om talanger i Sverige, och det kan bli en konkurrensfördel för oss internationellt om vi lyckas bli duktiga på det här. Här får våra klubbar exempel på hur man kan jobba sedan är de upp till varje klubb att inkludera detta i sin verksamhet eller ej. Jag hoppas att klubbarna får en större förståelse och kunskap efter fortbildningen, säger Hasselgren.