I början av januari presenterades resultatet från den nya certifieringen. Tio områden ger poäng – och här går Svensk Elitfotbolls akademiutvecklare, Thomas Hasselgren, igenom fem av dessa lite närmare.
“Certifiering 2.0”, som den kallats, togs i bruk under 2022 och är tänkt att höja nivån på de svenska akademierna, såväl kort- som långsiktigt. Kriterierna har modifierats inom flera kategorier, och även betygsskalan har ändrats: sju stjärnor är nu det maximala antalet, istället för de fem som tidigare gick att få.
– Certifieringen ska vara ett kvalitetsdokument och verka som ett stöd till akademierna. Klubbarna ser olika ut, men i grunden så spelar det inte så jättestor roll vilket upplägg man har som klubb eftersom vi fokuserar mer på individen och hur man följer upp spelaren. Vidare lägger vi fokus på utveckling av tränare, olika typer av samarbete och klubbens faciliteter med mera, säger Thomas Hasselgren.
Sju stjärnor hamnade hos Malmö FF, medan AIK landade på sex. Sedan följde fyra klubbar som fick fem stycken. Slutresultatet kan du läsa mer om här.
Vilka områden är det då som ligger till grund för poängen i certifieringen? De fem första listas och förklaras närmare här:
Område 1 – Klubben:
Ett mer övergripande område som bland annat behandlar värdegrund, målsättning, budget och organisation. Flest poäng här fick Kalmar FF (790), före AIK (750) och Mjällby AIF (745).
– Rent generellt har Kalmar jobbat bra med hela certifieringen. Redan ett halvår före starten så hade vi ett råmaterial färdigt till 99 procent, och då började de att arbeta med detta vilket varit en stor fördel i deras fall. Jag tycker att klubbarna satt tydligare målsättningar för vad akademin ska leverera till klubbens herrlag, logistiken runt detta har blivit bättre, menar Hasselgren.
Område 2 – Personal:
En mer resurskrävande del som dels handlar om andelen anställda tränare i akademin, dels deras utbildningsnivå. Poängsättningen fokuserar exempelvis på uppföljning och feedback till de egna tränarna.
– Malmö FF och AIK är de klubbar som har flest anställda, och därefter kommer Djurgården och Hammarby. Det speglar av sig i den här kategorin. De större klubbarna har mer resurser att anställa personal och också följa upp dem både på och utanför träningsplanen.
Område 3 – Spelare:
Hur följs spelare upp individuellt? Här tittar certifiering bland annat på huruvida, och i vilken utsträckning, klubbarna bland annat har utvecklingssamtal, utvecklingsplaner och karriärplaner.
– Det är inte så intressant för oss om man vinner SM-guld för 17-åringar, utan snarare hur många som tar sig upp till eget A-laget eller andra elitmiljöer. Det är viktigt att alla har en individuell plan att följa eftersom spelarna utvecklas i olika takt, säger Hasselgren.
Här tog AIK (1 081), Malmö FF (1 068) och Brommapojkarna (1 005) flest poäng.
Område 4 – Dokument:
Syftar till spelarutbildningsplanen och hur man arbetar med den. Här utmärker sig inte minst IF Brommapojkarna (675 poäng), IFK Norrköping och AIK (båda 645).
– Tidigare certifieringar såg vi på dokumentation, men nu ser vi också till att undersöka så att man faktiskt gör det som skrivits ner, genom att titta på träningar och även prata med personal för att se om detta är integrerat i verksamheten. De flesta klubbarna följer sina planer bra.
Område 5 – Logistik:
Ett område som främst rör spelarlogistik i form av steget från akademin till A-lagsverksamheten. Ambitionen är att det ska finnas en plan kring rekrytering och även hur man hanterar de spelare som inte tar klivet upp till det egna A-laget.
– Procentuellt sett är detta det område som de flesta klarar allra bäst. Klubbarna har bra dokumentation och uppföljning, säger Thomas Hasselgren.
På logistik-området fick Hammarby (680), Kalmar FF (670) och IK Sirius (660) flest poäng.
Inom kort kan du även läsa del 2, där vi går igenom de återstående fem områdena.