Tack vare ett starkt pannben, fina fötter och bra instruktörer har 20-årige Adam Petersson lyckats ta steget från juniorfotboll till A-lagsspel i Mjällby AIF. Men trots många fina insatser har det varit en rejäl utmaning att vänja sig vid nivån på Allsvenskan.
– Tempot var en chock första gången, berättar han i en intervju med Unicoach.
Att man inte måste vara bäst i laget som ung för att så småningom bli elitspelare är Adam Petersson ett utmärkt bevis på. Det som tagit honom hela vägen är snarare en förmåga att ta det hårda jobbet och ständigt slipa på sina svagheter.
En annan framgångsförklaring är bytet från Asarums IF till Mjällby strax innan han skulle fylla 16.
– Jag tränade lite med A-truppen i Asarum men spelade med andralaget i division 5, samtidigt som det började bli färre spelare och sämre kvalité på träningarna i vårt 00-lag. Jag kände att jag inte ville spela i femman, utan tänkte att jag skulle utvecklas mer av att spela med jämnåriga på den högsta nivån i Sverige. Det tror jag var helt rätt val, säger han.
Vad är det man egentligen får som ung, ambitiös spelare i den akademi-miljö som Mjällby kan erbjuda?
– För första gången fick jag egentligen träna med såna som var likadana som mig själv: som satsade på fotbollen och ville något extra med den, inte bara för att ha roligt. Det kombinerat med väldigt bra tränare både på gymnasiet och i Mjällby gjorde att man såg ganska snabbt att jag utvecklades.
Tävlingsdebuten för A-laget skedde i våras, och när den allsvenska säsongen drog igång så blev han snabbt en spelare som ingick i Blekingegängets matchtrupp. Hittills har det blivit fem starter och tre inhopp som innermittfältare.
Men det var, som sagt, ingen enkel resa i början.
– Det var en väldigt omställning, även om jag tycker att det är bra kvalité i U19-serierna. Tempot var en chock första gången. De första matcherna jag startade så fick man den här tanken att “jädrar vad snabbt det går”, som mot Norrköping. Det var kanske några av ligans bästa spelare som jag fick stå upp emot, det blev mycket en-mot-en mot Sead Haksabanovic, och det gick ju snabbt när de väl satte fart, konstaterar Adam Petersson.
För att komma över den tröskeln har han tvingats ta kliv framåt i flera avseenden.
– Jag har alltid tyckt att jag haft en ganska bra fot och känsla för var jag ska befinna mig på planen, men kanske inte riktigt haft allt fysiskt. Jag har inte varit den minste, men inte så jättesnabb eller jättestark. Nu har däremot kroppen hämtat sig – jag har blivit väldigt många centimeter längre sedan jag började i Mjällby, haha, och byggt på mig mer. Det märks på A-lagsträningarna för där kan jag ta för mig på ett helt annat sätt nu, samtidigt som en anledning till det är att jag fått chansen att träna så mycket med dem.
Ser du dig som en mer defensivt inriktad mittfältare? Statistiken kanske antyder det: tre skott totalt, inget på mål, för din del.
– Hela vårt spelsätt som lag är väl lite mer defensivt inriktat, och det är det som vi tagit många poäng på också. Vi ligger djupt och skyddar vår backlinje, och sedan tar vi det därifrån när vi vinner bollen. Det är klart att man då som innermittfältare hamnar väldigt lågt ofta, men jag har ju också spelat rätt tuffa matcher mot bra lag, säger Petersson och fortsätter:
– När jag startade mot Örebro så upplevde jag att vi hade lite mer boll och att jag fick en lite mer offensiv roll, som jag också känner att jag kan hantera. Mitt mål är att vara med så mycket som möjligt i det offensiva spelet – jag älskar att ha bollen som innermittfältare!
Adam Petersson skrev i våras ett A-lagskontrakt som sträcker sig över 2022, och han hoppas att både han och Mjällby är i Allsvenskan för att stanna.
Det ser också ljust ut för laget från Listerlandet, som skaffat sig lite marginal ner till det nedre kvalstrecket.
– Först och främst gäller det att säkra kontraktet helt, och för mig personligen handlar det bara om att spela så mycket som möjligt. Man hoppas ju att det ska komma ännu fler chanser om vi blir klara på papperet, resonerar han.
Text: Martin Ahlin
Foto: Bildbyrån
