I tonåren kan den fysiska utvecklingen variera avsevärt mellan spelare i samma ålderskullar. Det påverkar också hur de bör träna. I Djurgårdens akademi löser man den utmaningen med hjälp av något som kallas för biobandsträning.
– Det ökar den allmänna förståelsen hos tränarna för våra spelare, och ger därmed en bättre träffbild kring innehållet i vår träning, säger Christian Krigström Gentile, akademichef på pojksidan, till Unicoach.se.

Vissa når puberteten tidigt, medan andra tvingas vänta en aning längre. Ett känt faktum, men också ett klassiskt dilemma inom ungdomsfotbollen där man sällan skapar individuella träningsplaner baserat på hur långt gångna spelarna är i sin fysiska utveckling.

Men det finns vetenskapliga lösningar på det, och Christian Krigström Gentile snubblade över en sådan när han för några år sedan stötte på Luke Theakston, som varit fystränare i Ajax och idag har samma uppdrag i Beijing Guoans akademi. Theakston presenterade metoden PHV-mätningar – “Peak Height Velocity”, vilket på svenska översätts till tillväxtspurt – och begreppet biobandsträning, där man mäter den fas när kroppen växer som allra mest, och därefter anpassar träningen utefter spelarnas aktuella siffror. 

Genom att precisera var individerna befinner sig på sin tillväxtkurva får tränarna möjlighet att individbasera träningen utefter den biologiska åldern. I Djurgården har man sedan 2019 gjort detta för pojkakademispelare mellan 13 och 15 år.
– Mätningarna visar hur spelaren mest optimalt sett bör träna och vad kroppen svarar bra på, beroende var man befinner sig biologiskt. Det är ju ett sätt att förstå spelaren från ett annat perspektiv än kronologisk ålder – det är något vi försöker komma åt generellt, den relativa ålderseffekten. Blotta ögat kan räcka för att se en del, men säger inget om huruvida spelaren är nära att starta sin tillväxtspurt, om han är mitt i den eller på väg ur, berättar Krigström Gentile.

Djurgårdens akademispelare i ovan angivna åldrar delas in i tre olika grupper i biobandsträningen, baserat på vilken fas de befinner sig i.
– Vi använder inte det här primärt för att bedöma spelarna eller som en del av någon selektering. För oss handlar det om att lättare kunna guida dem genom den här tiden och inte fånga upp bara fysiska saker, utan även mentala. Det kan vara spelare som är väldigt långt framme – skickliga, snabba – och sedan går igenom en tillväxtperiod på 1,5 år då de upplever att inget stämmer som det gjorde tidigare. Då blir det ett redskap i träningen och i utbildningen som hjälper dem att förstå sina kroppar och mentalt hantera en period när de kanske inte har samma flyt i sitt spel.

Vad tror du att biobandsträning skulle kunna tillföra svensk fotboll om fler använde sig av det?
– Jag tror att det kan ge en större förståelse för spelaren och högre kvalité i träning, eftersom man bedömer de olika delarna på ett objektivt sätt. Sedan ska man ju känna till att det här kräver en hel del av verksamheten för att genomföra, säger Christian Krigström Gentile, och tillägger:
– Det är som när man började med GPS:er: det är en sak att dra på dem på spelarna, men en annan att analysera resultatet på vad spelarna faktiskt gör. Det är ju det som kräver resurser i form av personalstyrka.

Svensk Elitfotbolls akademichefsutvecklare, Thomas Hasselgren, har följt den här utvecklingen noggrant och utforskar möjligheten att låta biobandsträningen vara en del av den nya “Certifiering 2.0” som ska vara på plats år 2022.
– Jag tycker att det är intressant att följa hur Djurgården arbetar med detta och att de är medvetna om skillnaderna i spelarnas fysiska utveckling. Jag vet att det är några klubbar till som uppmärksammat detta och börjat titta på arbetsmetoder. Vi har ju sedan några år tillbaka ett Future Team-landslag inom förbundet, riktad mot unga spelare med sen fysisk utveckling, och den förste A-landslagsspelaren från den verksamheten var Jesper Karlsson. Vi önskar också att få in något om biologisk ålder i nya certifieringen, säger han.

Läs mer om Djurgårdens satsning kring biobandsträning här!

Foto: Nobbes Djurgårdsbilder