Efternamnet Wålemark får västsvenska fotbollsnördar att haja till direkt, och visst har även 18-årige Teodor börjat att göra sig ett namn för sig själv. Och han gör det på närmast mytisk släktmark: Skarsjövallen i Ljungskile.
– LSK har en speciell plats i mitt hjärta, säger han till Unicoach.

Pappa Jörgen och farbröderna Jens samt Bosse spelade alla allsvensk fotboll på sin tid, samtidigt som kusinen Patrik nyligen tagit plats i BK Häckens A-trupp. 

Det är nästan så man undrar om det är ett måste att vara Wålemarkare och spela fotboll?
– Haha, något krav är det inte, men vi gillar ju alla fotboll på något sätt. Sedan är det inte alla som spelar, och det är ju helt “fine” det med, säger Teodor Wålemark, vars allra första fotbollsminnen kommer från att ha följt pappas karriär hemma i LSK:s gröna tröja.

Familjen flyttade dock till Göteborg redan när Teodor var nio år, och han hamnade istället i Västra Frölundas framgångsrika 01-kull, som bland annat innehöll Noah Alexandersson, idag i IFK Göteborg. Det hann också bli någon enstaka division 3-match för Wålemark med klubbens A-lag innan Häckens akademi kallade.

Det var en övergång som blev ytterligare en skjuts i rätt riktning för mittbacken.
– Det var grymt för mig egentligen. Jag kom direkt till U19, trots att jag var 15 år, fick spela U21-fotboll ganska tidigt och dessutom göra någon A-lagsträning. Det bara flöt på, och jag lärde mig jättemycket under tiden.

Ifjol fick Teodor Wålemark en permanent plats i Häckens A-trupp, och han skrev även ett längre kontrakt. Mot den bakgrunden kom vinterns byte till Ljungskile SK kanske som en överraskning för vissa.

Var det ett lätt eller svårt beslut?
– Både och. Jag hade två år kvar i Häcken om jag ville och det var ju där jag hade min trygghet, men sedan så drogs jag väldigt mycket till att spela i Ljungskile. Jag kollar alltid på dem och de har en speciell plats i mitt hjärta. När jag fick chansen så tvekade jag egentligen aldrig, svarar Wålemark.

Varför upplevde du att du behövde göra det här bytet?
– För att komma närmare. I Häcken har de grymma mittbackar och jag var lite för långt ifrån kände jag. I Ljungskile blir jag däremot en konkurrerande mittback direkt, eftersom vi av olika anledningar inte kan ha ha en lika stor trupp som Häcken. Sedan passar gräsfotboll mig kanske lite bättre. Det känns så just nu.

Det underlaget är i någon mån en ny bekantskap för Teodor Wålemark, som annars haft lätt att känna sig hemmastadd i Ljungskiles omklädningsrum tack vare att han spelat med namn som Robin Wallinder, Mirad Garza och Adam Söndergaard i Häcken.

Som för alla andra elitfotbollsspelare har våren varit speciell på grund av coronavirusets framfart, men Wålemark, som fyller 19 i sommar, har försökt att “bara köra på” och träna målinriktat ändå.

När säsongen väl drar igång – vad har du för förväntningar och förhoppningar?
– Att laget ska gå så bra som möjligt såklart. Vi har en bra trupp tycker jag och konkurrens på varenda position, vilket känns positivt. För egen del önskar jag ju också att det ska gå bra, och att jag får hålla mig skadefri, avslutar Teodor Wålemark.

Text: Martin Ahlin
Bild: Peter Stenbaek/LSK.se